Stureplan har pratat med
Anders Rydell, en av redaktörerna bakom boken, och snart insett att nollnolltalet är ett årtioende vi kommer att skämmas för.
Vilka tre specifika händelser under 00-talet tror du att vi i framtiden kommer att se tillbaka på som definierande för årtiondet?- Den specifika händelse som definierar decenniet mer än något annat är självklart 11-september. I framtiden kommer vi att se attacken som början på slutet för USA som supermakt.
Sedan kommer vi nog se tillbaka på hur
George Orwells dystopi fick ge namn åt en ännu värre, Big Brother. I tv-showen finner man de flesta av decenniets karaktärsdrag, det anti-intellektuella, ickekändisen och den outsläckliga törsten efter "verklighet". Med andra ord, svennar som stirrar på andra svennar som kliar sig i skrevet och stirrar in i en vägg.
Kanske kommer vi även se
Bernhard von der Osten-Sackens 75 000 kronors Dom Perignonflaska på Sturecompagniet 2006 som kulmen på det glada vräkiga decennium som nollnolltalet var.
Vad kunde vi ha klarat oss utan?- Allt ovan och lite till.
Naken-Janne, spikmattor,
Mia Törnblom, Ernst Kirchsteiger, Anna Anka och Göta Kanal 3. Nollnolltalet är ett decennium som vi kommer skämmas för. Inför våra barnbarn kommer vi tvingas uppfinna en tioårig minneslucka för att slippa stå till svars.
I boken har USA tillägnats ett helt kapitel, till skillnad från resterande som är avgränsade till områden som mode, mat, Internet o.s.v. Tror du att det alltid kommer att behövas enskilda kapitel för att skildra USA i liknande verk?- Det beror på att vi svenskar känner oss som USA:s 51:a delstat. Vi bryr ju oss mer om sjukförsäkringen i USA än i Sverige och tycker det är helt normalt att gråta till
Obama men absurt att göra detsamma för en svensk politiker. Det hände dessutom alldeles för mycket i USA. Hur länge känns det inte sedan
Bill Clinton härjade i Vita Huset?
George W Bush, 11-september, kriget mot terrorismen och Barack Obama. Men nollnolltalet är nog sista decenniet då USA så ensamt satte agendan.
Stureplan har en mer eller mindre betydande biroll i boken. Går det att tänka sig ett Stockholm utan Stureplan?- Absolut inte. Ingen plats har varit så beryktad, älskad och avskydd under nollnolltalet som Stureplan. På en och samma plats trängdes ju alla decenniets alla arketyper: modebloggare, stekare, prinsessor, hipsters och Schulmanbröder. I boken porträtterar
Björn af Kleen Stureplan som en champagneindränkt bygemenskap, det stämmer ganska väl. Ni är lokaltidningen.
Stureplan firar i år 20 år som vårt svenska nöjesnav och dess nattliv har inhyst allt från glassare och glammare till stekare, glamourmodeller och hipsters. Om du får spå framtiden, vilken blir nästa "subgrupp" som tar mark?- Nittiotalisthorden av gothare, vampyrer, emo-kids, gothic lolitas och andra weirda subkulturer är snart könsmogna. Jag har kontor i Gamla Stan och kan höra hur de drar sina kedjor genom gränderna på väg till Science Fictionbokhandeln. Men när de läst alla Harry Potter- och Twilightböcker kommer de dra sig mot Stureplan. Det blir kul! Det vi ser nu är ju mötet mellan glamourbruden och emotjejen:
Paow, Kissie, Kenza. Mer blod än champagne under tiotalet alltså.
Läs mer om Noll Noll på
nollnoll.nu.