Too-di-loo!

Vilken påsk det var, hörni. Att Marbella-trippen blev inställd ska man kanske vara glad för såhär i efterhand - tänk så mycket jag hade missat annars!

Lördagen på Laroy, till exempel. Herrejösses. Redan när jag fick en inbjudan insåg jag att dte var något stort på gång - temat var nämligen "Boyband Sensation"! Det kunde naturligtvis bara sluta på ett sätt, och det gjorde det. Jag brukar ju inte prata särskilt mycket om musik i mina eftersnack, men när kvällen innebar att mina tonårsförälskelser i Nick Carter och gänget väcktes till liv gång efter annan så går det helt enkelt inte att låta bli. För urvalet stod ingen mindre än Stureplans Thomas Grabe, som väl kanske inte är nån Eddy Cabrera när det kommer till mixarna men som precis delar min musiksmak. Och det är ju det viktiga!

Det var många som hade kommit för att uppleva de gamla 90-talspärlorna. Minst sagt. Först sprang jag in i ett gäng bestående av Rebecca Simonsson, Freja Kjellberg och Madeleine Gadd, som skakade loss vilt i hörnet av baren. En bit bort träffade jag min gamla vän och kollega Emilia Pavlovski, som berättade att hon numer sysslar med "sökmotoroptimering". Det lät sjukt spännande, men innan jag hann fråga mer så hade hon petat i mig tre rosa shots. Hon kan sina grejer, den tjejen!

Det kan också Tess Montgomery, som hade med sig fästmannen Kristian Frieberg, och söta Nathalie Berg och Ida Nord Larsson som även de vevade arm till Westlife-kavalkaden. Fler som deltog var Lina Lundemo och Micaela Moreno, och inte heller de verkade ha nånting att klaga på. Just som jag inte trodde att det kunde bli galnare dök så min gamla chef Carl M Sundevall upp, med 35-årsfirande kollegan Tom Pyl i släptåg. Om det var den musikaliska chocken eller nåt annat vet jag inte, men de beställde in varsin Loka innan de försvann bakvägen.

Jag lät mig dock inte nedslås av det, utan gav mig istället ut på "turné" för att se vilka som fattat det där med att "high-fives" är 2008 års stora grej. Det var flera stycken! Bland dem kan nämnas bandagerade Victoria Ödmark (hon använde den friska handen), Charlotta Wikberg, Madeleine Nilsson och söta duon Filippa Orback och Sofie Stenmark. Oscar Durling tittade bara snett på mig och skrattade, men då såg jag så ledsen ut att han kände sig tvungen att ge mig en kindpuss. En sån fick jag också från Magnus Wahlström, som stod med min chef Viktor Barth-Kron och drog upp vilda planer för nånting spektakulärt som ska hända framöver. Vad fick jag inte veta. Förstås.

Efter hela den pärsen var jag alldeles för trött för att orka pallra mig hela vägen upp till White Room. Det fick bli ett kärt återseende med Hell's Kitchen istället! Jag orkade inte stanna sådär jättelänge, men jag hann åtminstone med en rejäl svängom med Jonas Lichter som var rejält på gång. Hälsade på Jesper Salén, som man inte ser så ofta längre, och försökte morsa lite kallt på Shan Atci som stod och hängde i ett hörn. Ingen vidare respons. Bättre då från Uffe von Roth och Kristoffer Ahlbom, även om det mesta av deras uppmärksamhet gick åt till Magdalena Graaf. Jag klandrar dem i och för sig inte. Efter att ha hämtat "nåt drickbart" åt kvällens dj Don Tomaso tog jag en shot med Madde Syversen och diskuterade lite världspolitik. Nej, förstås inte! Skulle bara se om ni var med.

Bizous!
Nikki