Sedan blev det Spy Bar och Chapell Hill! Lina Thomsgård är alltid fantastisk, och det är knappast något fel när hela lokalen sjunger med till "Total eclipse of the heart"! Men en konstig sak som hände direkt när jag kom dit var att Daria Oudalova presenterade mig för en tjej som. Ja, hon började bråka med mig direkt. Den här bruden som jag aldrig någonsin träffat i hela mitt liv. Först försökte jag bara ignorera henne med: "Eh, nej, det här vill jag inte stå och prata om, dra åt helvete tack." och det verkade fungera bra till en början, men icke! Sedan var hon på mig som en psykopat. Det sjuka var att hon verkligen tyckte att det var min uppgift som offentlig person att stanna kvar och lyssna på hur mycket hon hatade mig. Men, självklart så löste jag situationen eminent, det vill säga att hon sprang från Spy Bar gråtandes. Den lilla idioten. Liksom, var inte elak mot mig om man inte kan ta elakheter tillbaka, säger jag. Jag BLIR Hitler.

När det var ur värden så blev det dans och sång! Gustav Gelin sjöng av hela hjärtat i dj-båset, Daria visade stolt upp sin brattiga champagneflaska, Nadja Chatti hoppade runt och var lika fantastisk fest som alltid.

Sedan när det stängde så bestämde jag, Johan, Oscar och en annan tjej att vi skulle bryta oss in på Eriksdalsbadet. Äh. Alltså. Eller bryta och bryta, klättra över stängslet. Det här är en vanlig södertradition, och jag hade minsann fått för mig att vattnet hade blivit påslaget i utomhuspoolerna. Så efter att vi klättrat och jag vurpat i lera (typiskt, kunde springa i lerig nerförsbacke med klackar på 15 cm, men inte gå barfota på plan mark!) några gånger så upptäckte vi att skiten var fylld med regnvatten, så då var det bara att promenera hem. Dyngsura. Men ack! Fortfarande underbar kväll, och något att skratta åt så här i efterhand.

Skulle egentligen ha gått till Le Rouge och firat Stefan Wendins trettioårsdag, men led av en ofantlig magkramp hela dagen. Kring halv tre på natten blev det bättre, och jag började få myror i benen. Helt övertygad blev jag när jag fick ett peppigt sms av Kristofer Ahlström, min nyfunna vän, som tyckte att jag skulle komma till Spy Bar. Så det gjorde jag! Sen hittade jag honom inte. Trist! Men jag hade det hur kul som helst ändå.

Träffade på Daria Oudalova och Devi Brunson, de båda hade dj:at tidigare på THE BASH på Kolingsborg. Förfriskade och överlyckliga. Sprang in i Nils Carlén, gud vad glad jag är över att man börjat springa på honom ute igen! Jag kan erkänna nu att jag hade en slags avståndscrush på honom för ganska länge sedan. Det är nog svårt att undvika, då Nils är en av de varmaste och finaste människorna där ute. Nuförtiden är han tillsammans med en helt underbar och asmysig tjej, och de passar som handen i handsken! Så fint par.

Sedan kom Carl M Sundevall fram och sa följande: "Hanna! Jag har kommit fram till varför du blev så sur över den där grejen. Det är för att jag är en slags fadersfigur för dig, och då är det klart att man blir ledsen! Så, eftersom att jag då är din pappa så måste jag se till att ta hand om dig, för det är sånt pappor gör." Sedan kramades vi och var kompisar igen. Pappa Carl! Visst är det fint?

Så, lite övrigt. Borta vid hörnet av baren så hoppade Pelle Porseryd upp på en liten avsats invid väggen och försökte krama sönder mig med sina ben, finfrämmande bestående av Isabel Adrian, Vicky Andrén och Johan Bonnier. Jag tyckte att jag såg Anders Rydell springa förbi snabbt med Lisen Sundberg. Lite stammisar i form av Viktor Flumé, John Moliner, Karolina Kornell Sandtröm, Patric Öhlund och så självklart Tom Pyl och Julien Giarud-Audine.

Sedan berättade Daniel Öhrn att han ska köra igång Bring it on! Snart igen. Succéindieklubben på onsdagar som körde på Spyan under hösten. Han hörde om jag ville dj:a, och klart att jag vill det! Så förhoppningsvis så hör vi väl mig snart spela alla mina favoritartister igen. Kvinnligt, feministiskt och fantastiskt, och mycket allsång!

Tack för den här helgen, den var magisk. Vi ses på Humlegårdens invigning på onsdag, äntligen!