Flera gånger har vi fått kommentarer om att ängsliga och känsliga personer inte borde blogga. Ett exempel är Engla, som har gått ut med att hon tidigare lidit av ätstörningar. Orsaken till att en sån som hon inte borde ha en blogg ska vara att hon kan ta illa upp av elaka kommentarer kring hennes kropp och utseende.
Min erfarenhet säger tvärtom. Jag har levt ett skyddat liv och omgett mig med relativt artiga personer som aldrig rakt framför mig har sågat mitt utseende. Inte förrän jag började blogga mötte jag vissa klagomål. Någon gång i början tog jag åt mig, men nu kan ni skriva vad som helst. Kan inte ens säga att det rinner av mig som vatten på en gås, utan det träffar inte ens! Jag läser kommentarerna och det når inte fram. Jag ser det inte som att det är riktat till mig. Jag mäter ilskan hos avsändaren: ju elakare påhopp, desto argare och mer maktlös känner sig skribenten.
Sånt tror jag att Engla har lärt sig att strunta i för länge sedan. En modebloggare måste också efter åratal av dagens outfits som möts av 50% "du är så vacker!" och 50% "du ser för jävlig ut" ha insett att andras åsikter inte spelar speciellt stor roll. För vem av alla dom som tycker ska man lyssna på i så fall?