jag tycker inte vi ska bli upprörda över Ajlins uttalanden. Den dagen hon känner den där starkaste kärleken man kan känna, kommer hon tänka om. Visserligen förstår jag hennes resonemang, att om någon utvecklar ett väldigt groteskt eller hemskt utseende skulle det vara väldigt jobbigt. Men att rakt upp och ner säga "nej då dumpar jag honom" som om det vore en sliten tröja, det gör man inte om det är på riktigt.
Min sambo blev diagnoserad med en allvarlig sjukdom för 1,5 år sen. Inte så att det påverkat utseendet, mer än att han magrat av pga sjukdomen och hur den påverkat hans psyke. Men saker har blivit otroligt jobbigt, tufft osv. Men jag älskar honom mer än allt annat, och även om det ser ljust ut i framtiden så kan det gå åt andra hållet, o han kan hamna i rullstol, eller nåt annat hemskt. Så skulle jag aldrig lämna honom. Om inte kärleken tog slut av andra orsaker, som det självklart alltid kan göra, oavsett utseende eller hälsa. Vi är fortfarande unga och jag blir ledsen när jag hör kommentarer från mina vänner som är förvånade över att jag inte gjort slut med honom, "oj du måste verkligen älska honom?" Det får mig att fundera över deras förhållanden, skulle de bara utan tvekan sticka så fort det blir jobbigt? Många pratar om att deras killar är den rätte och minsann den som de ska gifta sig o skaffa barn med. Om man menar det, "i nöd och lust" som man lovar varandra vid giftermål, inkluderar inte det även sjukdomar, eller utseendeförändring?