Men...vissa får det ju att låta som att hela helgen bara handlade om yta vilket den inte gjorde (det ser man när man läser inlägg om helgen) och jag förstår att Magdalena biter ifrån. Hon och Mona har slitit hårt, varit förväntansfulla och haft jävligt kul en hel helg med kvinnor de aldrig träffat tidigare men ville göra något roligt för. De kände sig säkert sjukt nöjda med helgen (Mona tillomed grät vid avskedet skriver hon) och att då bli ifrågasatt, när de tror och tycker att de gjort något väldigt fint för andra, till ett bra pris, ja då förstår jag om man surnar ihop, måste kännas som en käftsmäll.
Ang. Träffar för att sitta i mjukisar och käka chips, nej tack. Sånt kan jag göra hemma med mina vänner, däremot att lyssna på Mia Törnblom, Christina stielli mfl, DET gör man inte direkt lika ofta. All heder åt Mona och Magdalena som ordnade träffen, jag önskar SÅ att jag hade varit där.