De bortskämda generationerna

19 okt / 10:08 av Anna-Maria under: UnderbaraClara

Det här låter väldigt bra. Jag har också tänkt i samma banor. Men jag tror faktiskt att det är den äldre generationen som vill vara för sig själva. Vi yngre kan tänka oss att bo ihop men mormor, morfar, farmor och farfar vill äntligen leva sina egna liv. Bara för att deras barn har fått barn betyder inte det att de vill vara barnvakter jämt och ständigt.

Mina far- och morföräldrars generation, de som var/är födda mellan 1900 och 1930 var det annorlunda med. När de var små var det självklart att man skulle passa barn, även andras barn och hjälpas åt när det inte fanns dagis osv. Det var den här generationen som byggde upp välfärden i Sverige och de vet hur det är att gå från elände och fattigdom till lyx och bekvämligheter om man jämför. Dagens mor- och farföräldrar födda på 1940-60 talet har glidit på en räkmacka. De har knappt behövt utbilda sig för att få jobb som sedan har blivit toppjobb med en massa förmåner och höga löner. De var mitt i karriären och husköp under det glada 80-talet och har gjort enorma skattevinster och sitter på hus som är värda miljoner utan lån. De har fått all hjälp de har behövt med barnpassning, hjälp med trädgårdar och hus av deras föräldrar som tyckt att det har varit självklart samtidigt som de har haft ungarna på dagis på vardagarna. Den här generationen jobbar fortfarande till viss del, de har en massa resor som de skall åka på och de spelar golf eller har andra hobbys och de skall förverkliga sig själva. Det är väl jättebra för dem på ett sätt för man behöver inte bli livegen bara för att man är mor- eller farförälder, men jag tror att dagens föräldrar har det mycket tuffare idag med barnpassning än vad förra generationen hade. Inte konstigt att vi skiljer oss. Då kan vi få lite egentid varannan vecka.

Det är också därför uttrycket downshifta har kommit till tror jag. Vi får inte den hjälpen av släkt och vänner som vi behöver för att klara av att göra karriär utanför hemmet som våra föräldrar gjorde. Tack och lov kan vi göra det i dag med den tekniska utvecklingen som har kommit. Jag är en av de lyckligt lottade som kan jobba hemma och kan umgås mer med mina barn samtidigt som jag försöker att göra karriär och sköta hemmet. Idag är det svårt för båda föräldrarna att göra karriär om man vill ha ett bra familjeliv och vi vill kanske inte ha det så heller. Vi vet hur det är att ha två föräldrar som jobbar jämt och vill inte ha det på samma sätt. Därför tror jag att vår generation blir mer hjälpsam eftersom vi vet hur jävligt det är när man inte får hjälp och ens barn blir satta långt ner på priolistan efter resor, shoppingrundor, Spa-vistelser och vad det nu kan vara av mor- och farföräldrar. För vissa är förskolan den enda hjälp med "barnpassning" man har och så vill man inte att ens barn skall ha det när de får barn. Därför har det också vuxit fram privata barnpassningsalternativ när släkt och vänner inte räcker till. Känns otryggt tycker jag. Men kanske bättre än en oengagerad mor- och farförälder? Därför kommer vi bli mer hjälpsamma tror jag, vi som är föräldrar idag. Det går liksom i vågor det där. En bortskämd generation och sen en hjälpsam, en bortskämd och sen en hjälpsam.

Jag kommer att göra ALLT för mina barn och barnbarn när de behöver mig. Det är en sak som är säker. Jag längtar efter det redan nu trots att jag är mitt uppe i småbarnsåren själv.

 

29 Kommentarer

Oj vad gamla föräldrar du har! Eller skrev du fel?

19 okt / 10:26 av Lisa

Skrev fel. Mina föräldrar är 50-talister. Men mina far- och morföräldrar var födda på 1910-talet.

19 okt / 10:33 av Anna-Maria

Så himla sant, och bra skrivet! När jag blir mormor tänker jag ringa lite spontant, vid de tillfällen man minns att man behövde stöd (fredagskväll, lördagförmiddag, onsdag klockan sex, innan jul...)och fråga om jag får vara med barnen någon timme. Fatta att bara få gå och lägga sig efter maten eller handla julklappar tillsammans! Ja jävlar vilken närvarande mormor jag ska vara... Bullar ska jag baka också!

19 okt / 10:59 av Zara

Kul att du gillade det. En del känner kanske inte alls igen sig. Det är väl märkligt att man redan längtar efter barnbarn. :)

19 okt / 11:02 av Anna-Maria

För mig låter det konstigt att INTE hjälpas åt. Egentid är inte ett konstant måste, hur mycket media än försöker intala oss det för att få oss att konsumera mera (spa, resor, kläder, etc.). Jag tänker gladeligen nyttja min gammelsläkt till barnpassning och jag tänker ta mig rätten att bli lack på dem om de bangar lite för ofta för barnbarnens bästa. Dessutom så är jag helt bombens på att gamlingar mår lika bra av att umgås med ungar som vise versa. Egenkär egentid på heltid är typ raka vägen till förtida demens, är ju bevisat. Och varför producera barn om man knappt vill träffa dem? Barn är inga leksaker.

19 okt / 11:01 av Katja

Ja, himla bra skrivet och en verklighet för många. Det blir nog extra frustrerande för oss småbarnsföräldrar som hade närvarande mor- och farföräldrar när vi var små. Man vill ju så gärna att ens egna barn ska få samma relation till sina mor- och farföräldrar men det är inte så lätt när de har fullt upp med allt annat. Det låter kanske lite hårt men jag undrar om de tror att de kommer att få hjälp av oss den dag de själv behöver det? Om jag får barnbarn så kommer jag att finnas där för både dem och mina barn. Bara för att man är vuxen betyder det inte att man klarar allt själv. Vi har löst vårt liv genom att anlita en barnvakt. Underbaraclara har det bra som har en närvarande och engagerad familj men det är tyvärr inte alla som har det så.

19 okt / 11:27 av Lisa

Jag tror inte på att dra alla över en kant sådär. Istället tror jag att det beror på personen ifråga. Mina föräldrar och svärföräldrar är födda på 60-talet men stället alltid upp i vått och torrt. Min föräldrar TJATAR om att få vara barnvakt till min systerson och hjälper alltid med glädje till att passa min och min sambos hund, vilket även hans mamma gör. De kommer alltid som ett skott om vi ringer och har alltid tid för oss - vi är ju deras barn. Jag känner inte alls igen mig i bilden du beskriver!

19 okt / 11:51 av Ida

Lucky you!

19 okt / 12:25 av Anna-Maria

Men då har du lite yngre föräldrar/svärföräldrar och det ska du vara glad över :-)

19 okt / 12:57 av Lisa

VAD BRA SKRIVET. Det är en aspekt som tyvärr hamnade lite i skymundan i diskussionen (som för övrigt spårade ur, något som diskussionerna hos Clara inte brukar göra). Det är absolut sant att föräldrargenerationen inte nödvändigtvis är så pigg på jobbet. Jag har en resande och golfande far men däremot en mor som har gjort en helt otrolig insats gällande min systerson. Men i Tyskland är det många far- och morföräldrar som hjälper de mammor i karriären. För att alternativen fortfarande är så dåliga och för att det sitter i att man tar hand om sin familj.

19 okt / 11:54 av Snabbmakaroner

Bra inlägg! Jag tycker mig höra allt oftare om mor- och farföräldrar som inte VILL passa sina barnbarn. Och visst, de är vuxna människor som har all rätt i världen att lägga upp sin tid som de vill, men jag tycker det känns väldigt sorgligt. Många verkar ha inställningen att så fort barnen flyttat ut så slutar man vara familj och blir bekanta, som man hälsar på hos då och då men inte har rätt att kräva något av.

Så vill inte jag ha det i alla fall, och med tanke på vilka fantastiska familjer jag och min sambo har kommer det nog aldrig bli så heller. Jag vill att vi alla ska vara som en stor familj genom hela livet, och finnas där och hjälpa varandra.

19 okt / 12:02 av Mella

Jätte bra skrivet! Jag kanske har fel men har märkt att detta är en väldigt

vanlig grej i sverige. Jag är född här men i en italiensk familj, mina föräldrar gråter när min bror hämtar sina barn efter att vi har passat dom oftast i flera dagar. Det är pappas höjdpunkt på veckan när barnen kommer,och det krossade hans hjärta när min bror valde att flytta till ett eget hus när vi alla alltid bott tillsammans (även mina farföräldrar när dom var i livet, som jämt passade både mig o min bror) givetvis var initiativet att flytta inte min brors utan hans svenska frus. Kulturkrockar även i Europa! Mina föräldrar är tacksamma när min bror kommer och lämnar barnen, och jag kan inte förstå hur någon någonsin kan se sitt eget kött och blod som en börda. Det måste gå emot naturen, eller?!

19 okt / 13:01 av Isabella

Ja precis. Jag håller med dig fullständigt.

19 okt / 16:17 av Anna-Maria

TA huvudet ur molnen!! Det är väl ändå vi föräldrar som i första hand ska ta hand om våra barn? Många gånger är det enklare när en vän passar barnen för dom har oftast barn dom med och så leker ungarna tillsammans.

Min mamma har varit värdelös på att passa våra ungar men som tur är har hon ändrat sig lite. Nu behöver jag inte barnpassningen lika mycket som jag behövde när dom var små.

Däremot så förlorar mor/farföräldrarna väldigt mkt kontakt genom att inte ställa upp då o då – det är ju ett utbyte som är värdefullt. Just att få umgås med sin mormor eller farfar på tu man hand är ju guld värt. Och det gäller båda hållen. Den kontakten önskar jag att jag haft.

Men dagens pensionärer ska väl njuta av livet, ska dom inte det? Idag är dom ju inte gamla när dom är 65 år. Låt dom resa och åka på SPA men så klart tycker jag att dom ska finnas där för familjen också. Men inte för att föräldrarna ska kunna göra karriär och tjäna massa pengar så dom leka Solsidan sen. Då får dom prioritera annorlunda. Man kanske inte ska plugga/göra karriär samtidigt som man ska föda barn och sen jobba på sin föräldraledighet.

Uttrycket downshifta är nog mer vår generation som har skapat det! Folk som har vaknat upp och fattat att 12 timmars arbetsdag med små barn inte är att rekommendera, säljer sitt solsidan-huset och flyttar till en avlägsen håla, renoverar en gammal lada och börjar jobba 50%. Tar hand om sig och sina barn, tar sitt ansvar.

Tro nu inte att jag inte kommer passa mina barnbarn för det kommer jag. jag kommer ta varje tillfälle jag kan att få vara med mina barnbarn, om jag får några. Att få njuta igen! Jag längtar oxå dit! Och jag kommer ställa upp för mina vuxna barn när dom behöver det!

19 okt / 13:23 av Christina

Oj, vad träffande! När vi igår frågade mina svärföräldrar om de kunde passa ett av våra barn nästa helg fick vi till svar att - visst det går bra men vi får ändra om vårt planerade schema... Mycket weekend-resor, Tupperwarepartyn, cykelutflykter och jag vet inte allt där. Oftast vill de påvisa att de är mer busy än en annan som har två barn under 2 år, samtidigt som mannen jobbar heltid, jag deltid och vi renoverar huset :-)

19 okt / 13:28 av Ella

Åh så bra skrivet! Där slog du huvudet på spiken. själv kan jag tycka det var bättre förr, men allt har ju både för och nackdelar.

19 okt / 14:10 av sara

"Inte konstigt att vi skiljer oss. Då kan vi få lite egentid varannan vecka."

Åh.. egentid varannan vecka lockar så! I teorin..

19 okt / 14:33 av Michis

Haha! När man är trött och känner att man aldrig får sova är det nog lätt hänt att man tänker så. Egentligen är jag fruktansvärt rädd för att missa mina barns halva liv, men jag har absolut känt så när jag varit som mest desperat.

Passar på att skriva en annan sak jag tänkte på angående det här inlägget. 40-60-talisterna har absolut på många sätt åkt räkmacka när andra generationer har behövt kämpa. Men kvinnorna i den generationen har i högre grad förvärvsarbetat. Generationerna innan dess hade ofta en mamma som var hemma. Kanske det påverkar orken och lusten till att barnvakta efter pensionen (och även på helger och lov innan pensionen).

19 okt / 17:11 av Mia

OJ vad det låter fullständigt främmade det du skriver. Har människor det så? Att vi var lyckligt lottade, det visste jag, men inte att det var så illa för många andra. Svärmor ringer helt spontant och frågar om hon får hämta barnen från förskolan el ha dem en dag på helgen, el om de vill sova över då och då. Och min pappa ställer alltid upp, i stort och smått. Som så ofta med generaliseringar är det väl många som inte omfattas... men att folk inte vill träffa sina barnbarn låter helt absurt för mig.

19 okt / 15:42 av Magdalena

Du har tur. Så skulle jag också vilja ha det. :)

19 okt / 16:14 av Anna-Maria

Nej jag känner inte alls igen din beskrivning. Mina föräldrar ringer i princip varannan dag bara för att höra hur det är och för att få prata med ungarna. Har de inte träffat barnen på en vecka kommer de förbi varje söndag för att leka en stund. Barnen brukar fråga om de får sova över hos mormor och morfar bara så där, och det är aldrig några problem - inte ens en jobbdag. Vi bor dock i samma stad vilket gör det väldigt enkelt för mina föräldrar att vara närvarande morföräldrar. Mina svärföräldrar (barnens farmor och farfar) bor ca 50 mil bort vilket gör att de inte kan vara lika närvarande. Mina föräldrar är födda 50-tal.

Mina egna mor- och farföräldrar å andra sidan... (födda 20-tal) har aldrig varit direkt närvarande. Min mamma sa alltid att hon aldrig ska bli som sin egen mamma och den generationen. Hon vill vara en närvarande mormor.

19 okt / 15:47 av linnea

Sedan är det väl självklart att behöver man hjälp med barnpassning en lördag måste man ha lite framförhållning, mor- och farföräldrar har ju trots allt ett eget liv.

19 okt / 15:52 av linnea

Ja där ser du. Kanske stämmer min hypotes om varannan generation?

19 okt / 16:13 av Anna-Maria

Haha, ja det tänkte jag inte ens på. Jag läste det som att det var satt i sten att 00-30-talisterna var de som var närvarande. Men det betyder ju att jag också kommer att bli en frånvarande mormor/farmor i framtiden...! Nej fy fan, aldrig! :-)

19 okt / 20:09 av linnea

Vilket välskrivet inlägg! Verkligen huvudet på spiken och då har jag inte ens barn själv.

19 okt / 18:53 av Erica

Skriv en kommentar:

Namn
E-post (Kommer inte att publiceras)
Hemsida
Kontroll (Summan av åtta och nio med stora bokstäver)
Kommentarerna innefattas inte av Stureplan.se:s utgivarbevis. Det innebär att du själv ansvarar för innehållet i dina kommentarer, även vad gäller straffskyldighet.
MER PÅ STUREPLAN
Onsdag 22 maj - 0
Onsdag 22 maj - 19
Onsdag 22 maj - 10
Tisdag 21 maj - 15
Tisdag 21 maj - 60
Tisdag 21 maj - 86
Måndag 20 maj - 34
Måndag 20 maj - 49
Måndag 20 maj - 19
Söndag 19 maj - 24
BILDREPORTAGE FRÅN SVERIGES BÄSTA FESTER OCH NATTKLUBBAR
Invigning: Gården
Invigning: Gården
Tisdag 21 maj
Guldfesten @ The Wall
Guldfesten @ The Wall
Måndag 20 maj
Utecompagniet
Utecompagniet
Lördag 18 maj
Magenta
Magenta
Lördag 18 maj
Ambassadeur
Ambassadeur
Lördag 18 maj
White Room
White Room
Lördag 18 maj
Hell's Kitchen
Hell's Kitchen
Lördag 18 maj
Sturecompagniet
Sturecompagniet
Lördag 18 maj
Utecompagniet
Utecompagniet
Fredag 17 maj
Magenta
Magenta
Fredag 17 maj
Ambassadeur
Ambassadeur
Fredag 17 maj
White Room
White Room
Fredag 17 maj
Hell's Kitchen
Hell's Kitchen
Fredag 17 maj
Sturecompagniet
Sturecompagniet
Fredag 17 maj
Hell's Kitchen
Hell's Kitchen
Torsdag 16 maj
Sturecompagniet
Sturecompagniet
Torsdag 16 maj
Premiär: Grand Escalier
Premiär: Grand Escalier
Torsdag 16 maj
Om Bloggkommentatorerna

Anna-Maria och Mia kommenterar, diskuterar och analyserar bloggar. Här uppdateras du om det senaste i bloggvärlden. Den vinklade versionen.

Du når dem bäst på mail.

Blogg listad på Bloggtoppen.se

Kategorier
Hem

Hem  |  Nyheter  |  Bilder  |  Nöje  |  Folk  |  Uteliv  |  RSS  |  Disclaimer  |  Om Stureplan 

Stureplan Web AB | Box 55719, 114 83 Stockholm | redaktion@stureplan.se
Ansvarig utgivare: Carl M Sundevall | Redaktionschef: Mathias Nordgren | Redaktör: Karin Bylund

Annonsering: Leonard Müller - leonard@stureplan.se

 
Copyright Stureplan.se - All information (gäller även bilder) på Stureplan.se skyddas av lagen om upphovsrätt. Ange källa vid citering.
Stureplan.se är en del av Stureplansgruppen.
cookies