Ebba von Sydow har en barnflicka som åker och lämnar Marianne på förskolan när Ebba är hemma med bebisen. Vilken lyx! Det är väldigt få förunnat och när jag läste det så blev det så verkligt att jag och Ebba tillhör två olika världar. Hon skriver om det som en självklarhet och det är det antagligen också i hennes värld. Har man resurser så varför utsätta sig för mer jobbiga saker än vad man behöver. Jag är helt med på det.

Men. Vi finns i samma bloggvärld men i verkligheten är det milsvid skillnad. Som tröst är vi ju många som inte har tillgång till en barnflicka/släkting/partner. Jag tänker tillbaka på hur jag hade det själv. Hur de flesta av oss har det. En del har tur att ha en släkting som kan hjälpa till i början eller en partner som har flexibla arbetstider som kan ta de andra barnen, men de allra flesta mammor sköter allt det där själva. Klär på barn vinterkläderna med den lilla vid bröstet, packar in alla i bilen eller bussen eller går till förskolan nyförlöst med tarmar och annat hängande utanför kroppen och en skrikande bebis. Det går långsamt, det är svettigt och man håller på att bli galen, men det går. För att man måste. Det finns inga alternativ. Jo, det finns ett och det är att ha alla barnen hemma tills man är stark nog att gå ut själv. Egentligen är detta ett lyxproblem också. För att ens kunna få barn är en gåva och skaffar man dem så får man skylla sig själv. ;)