Bloggkommentatorerna
om bloggen + om bloggen -
stang

Anna-Maria och Mia kommenterar, diskuterar och analyserar bloggar. Här uppdateras du om det senaste i bloggvärlden. Den vinklade versionen.

Du når dem bäst på mail.

kategorier

Sök

Grattis till paret!

Idag har alltså Bella och Odd gift sig. Väntar med spänning på bilder och deras berättelser. Har sett lite på Insta men bara glimtar.

Det som jag tycker är allra mest intressant med bloggar är att man får följa en person precis som i en film eller bok. Bella har vi fått följa sedan hon som pubertal tonåring anordnade fjortisfester och fram tills nu när hon ingår giftermål och får barn. Tänk om vi får följa henne till ålderdomshemmet? Vilken grej. Ett helt liv på en blogg med en person, som dessutom är skriven av personen i realtid. Det kan ingen självbiografi mäta sig med om det inte är en dagbok. Men vem har dagböcker från ett helt liv? Inte många. Dessutom har Blondinbella oss och läsarna. Vi har livekommenterat henne i snart 6 år och hon har haft pojkvänner och kompisar som har skrivit om henne vid sidan av. Vilket fenomen det är med bloggar. Helt otroligt egentligen och otänkbart innan internet.

Det är lite som evighetssåpan Days of our lives."Som inlägg i en blogg. Så är dagarna i våra liv."

//Anna-Maria (spiknykter, om ni undrar)

Vackert

Vilken oerhört fin och personlig begravning Linn Herbertsson har anordnat för sin mamma. Jag blir helt tagen, för jag inser att jag inte alls har förstått att man kan göra så speciella begravningar. Den enda annorlunda begravningen jag har sett är typ den där galna och spektakulära musikalen som Paul regisserade åt sig själv innan han dog, och den skulle ju inte funka på särskilt många.

Men att bjuda in vänner till den avlidnas kära sommarställe, och smycka trädgården som inför en sommarfest är ju precis lika personligt. De där fjärilsdekoratonerna och mammans favoritlåtar från förr... Så fint och så sorgligt.

Odd stänger ner

  • 30 aug
  • 18:14
  • odd

Odd stänger kommentarsfältet ett tag och kommer sedan att börja moderera kommentarerna. Jag förstår honom. Det hade jag också gjort om det var min privata blogg. Hoppas att trollen ger sig. Det sjuka är att det är inte bara anonyma som skriver konstiga och väldigt elaka saker hos Odd. Blocka är det enda som gäller då.

//Anna-Maria

Lyckorus

Känner ni igen er i det här, föräldrar? Det gör jag. Den där insikten som slår ner ibland, när man ser en nappflaska i köket, eller tvättar en liten pyjamas. Att man har barn. Jag har haft barn i tre och ett halvt år nu, men tänker fortfarande sådär ibland. Det är så fint.

//Mia

Bloppis igen

Ni var flera som kommenterade under det förra inlägget att Engla har bloppis igen.

Ja, det är ju bra. Att grejerna kommer till användning, för det mesta som säljs har lapparna kvar. Begagnat är vettigt, och så vidare.

Men jag blir deppig av det. Jag känner samma (svaga) ångest av hennes bloppisinlägg som jag får av mina enstaka felköp, som hänger oanvända i garderoben. Kanske hade jag sluppit allt obehag över dem om jag gjorde som Engla och sålde skiten. Men det hade inte tagit bort det faktum att jag en gång har lagt pengar och energi på något jag varken behövde eller tyckte om. Jag ser det som ett misslyckande, att jag inte känner mig själv och min stil tillräckligt för att undvika felköp.

Men i Englas fall är det förstås mycket gåvor som säljs. Hon tjänar pengar på att få prylar från företag och sälja dem vidare. Men andrahandsvärdet är lågt, och det tar tid och kraft att hålla på med den där bloggförsäljningen. Det gör det också deppigt.

För att försöka se det positivt: butikerna normalt lägger på jättemycket på priset när de säljer till kund. Engla återställer priset som mellanhand. Kunderna får ett bra pris på grejerna bara för att de har varit i Gimo och vänt.

//Mia

I-landsproblem

Argh! Bella och Odd gifter sig verkligen på lördag. Typiskt att jag just då flyger till Mallorca. Jag kommer alltså inte kunna följa hela spektaklet via sociala medier.

Men jag tröstar mig med att det kunde vara värre. Det kunde vara Bellas förlossning jag missade.

//Mia

I trygghet hos päronen

Haha, det känns som att jag kan andas ut nu när Tyra har flyttat hem till sina föräldrar. Som den morsa jag är har jag känt mig orolig över hennes mående på den där gården där allt hemskt hände. Nu har hennes egna föräldrar tagit över ansvaret och jag kan koppla av ett tag...

//Mia

Dagens bästa kommentar

"En förföljelse som saknar motstycke" tycker Lundsbergs (fd) rektor. Jag förstår honom verkligen, jag menar… vad betyder exempelvis förföljelsen av judar under 2:a världskriget och romers nutida livssituation i Europa i relation till det FÖRTRYCK som den svenska överklassen tvingas leva under. Stackars människor, när kommer stödgalan?

Tack för den här kommentaren under förra inlägget. Jag skrattade högt!

Det är på tiden att pennalismen som finns på internatskolor försvinner för gott. De informella regler som har byggts upp under årtionden måste bort och för att få bort det måste det till hårda tag som att stänga skolan även om det är oskyldiga som drabbas.

//Anna-Maria

Bra att stänga ner Lundsberg

Det här med att Skolinspektionen har stängt ner Lundsberg tycker jag är bra. Det är helt sjukt att en skola har fått hållas på det här sättet och att det inte har hänt något tidigare. Hade det varit incidenter av detta slag på en vanlig skola så hade det varit ett himla liv och en massa åtgärder och förflyttning av elever och personal hade gjorts. Det har skrivits böcker (Ondskan och Vi kallar honom Anna) om pennalismen på internatskolor och det har varit allmänt känt sedan länge vad som sker på skolan men det har fått vara eftersom Lundsberg är en skola med anor där det är dyrt att gå. Skolan har haft status men nu äntligen har någon reagerat.

Sen har jag väldigt svårt att förstå hur man kan skicka sin 12-13-åring på internat så att man nästan aldrig får träffa dem, och dessutom betala för det, men det är en annan sak.

//Anna-Maria

Dåliga föräldrar kan man glädjas åt, så länge de inte är ens egna. Eller en själv.

För andra gången på några veckor stöter jag på ett inlägg av Café-David, på Facebook. Någon gillar tydligen att dela hans texter och jag förstår det. Även den här gången är det Davids bildtexter som gör det.

//Mia