Bloggkommentatorerna
om bloggen + om bloggen -
stang

Anna-Maria och Mia kommenterar, diskuterar och analyserar bloggar. Här uppdateras du om det senaste i bloggvärlden. Den vinklade versionen.

Du når dem bäst på mail.

kategorier

Sök

Barn nummer två

Jag har helt missat att Jennie Hammar väntar barn nummer två. Men det gör hon alltså. Grattis till det Filip och Jennie!

//Anna-Maria

Sociala medier-fobi

Det här som Lady Dahmer skriver om, främst i andra stycket, känner väl nästan alla igen sig i? Alla som rör sig i sociala medier håller väl mer eller mindre på sådär och analyserar antalet likes och vänförfrågningar? Och så kan man få en kall känsla i magen om någon vän inte gillar ens status, i kombination med att hen blivit vän med någon som man varit i en infekterad debatt med. Eller när någon inte godkänner ens vänförfrågan? Fy fan vad det kan skapa orolig stämning.

Är inte alla såna?

//Mia

Tvångsbeteende

  • 31 mar
  • 14:22
  • odd

Ah, den här gamla Youtube-klassikern tipsar Odd om idag. Kan ej se utan att tänka på när jag, A-M och Spiderchick var på Blog Awards 2011 och kollade på den på hotellrummet. Sen sa man ju " va faan?" ofrivilligt minst en gång var tionde sekund.

//Mia

Tjejgäng

Titta på den här bilden med fyra kvinnor. Jag såg den först på någon av kvinnornas Instagram. När jag sedan såg att Frans hade skrivit om den och gjort sig lustig över den ramlade polletten ner. Det är nästan bara kvinnor som tar bilder som den. Män i allmänhet gör inte så. Varför? Kanske för att tjejer/kvinnor måste skryta/visa upp sina tjejgäng för att det är något eftersträvansvärt? Ska man bli avundsjuk/provocerad på deras vänskap? Frans blir i alla fall provocerad, men tröstar sig med att han har Odd. :D

Vad tror ni om detta? Varför är det mest kvinnor man ser ta bilder på det här sättet?

//Anna-Maria

Sindys serie

Idag kollade jag på Unga föräldrar på TV4 Play, mest för att Sindy Niklasson är med. Det blev snabbt tydligt att hon och hennes kille lyser starkast, eftersom de redan varit med om så mycket i livet. Det är av naturliga skäl så att de flesta tonåringar inte har upplevt särskilt många spännande grejer. En 16-åring som har barn kanske träffade pappan när hon var 14 och har sedan dess kilat stadigt och bott hemma hos föräldrarna. Men programmet var ändå kul, eftersom det ju är ganska exotiskt med så unga människor som verkligen önskar sig barn. De där som råkat bli gravida och inte pallat abort är ärligt talat mindre intressanta, eftersom de är så jävla vanliga. Men 16-åringar som är överens om att det är dags att föröka sig är ju spännande! Lite för många par dock, i den här serien. Fem mammor, fem pappor och fem ungar är mycket att hålla reda på.

//Mia

Att vara någons hus

"Att vara någons fru" har köpt ett nytt hus som hon skall inreda. Jag tycker att det är oerhört spännande att se hur det kommer att bli och det är härligt att få sitt inredningsbehov tillfredsställt genom någon annan. Är det någons hus man skulle vilja vara så är det "Att vara någons fru":s hus.

Jag varken hinner eller har lust just nu om jag skall vara ärlig. Det brukar komma när jag är ledig och SER hur det verkligen ser ut här hemma. Förra sommaren slängde jag ut soffa, fåtölj, soffbord mm. Fick fullständig panik. När jag har bestämt mig så går jag och hatar den prylen jag har ratat. Kan knappt trivas hemma. Känner ni igen detta? Eller är jag ensam i det här? Just nu är det min lampa över köksbordet som är så hemsk att jag inte kan titta på den utan att känna att den gör mig illa. Men på torsdag skall den ut! ;)

Tillbaka till "Att vara någons fru". Hon skall föda barn snart också. Men hon har en oerhörd förlossningsskräck, vilket jag har full förståelse för, så hon skall få kejsarsnitt. Tack och lov att man kan få det om man känner att man absolut inte vill föda vaginalt. Men i alla fall. Hennes kompisar har haft babyshower för henne och det ser så trevligt och propert ut men sen när man kommer ner till tårtbilderna så dör man. Mycket roligt, äckligt och jag vet inte, men ganska underbart ändå. Leve livet!

//Anna-Maria

Darling

Fan vad jag älskar Samir. OBS, har ej sett Melodifestivalen. Vill inte grusa min kärlek.

Läser hans blogg istället. Tihihi på det här inlägget. Naw. Hjärtögonsmiley.

//Mia

Bloggnostalgi

Åh, lilla Jolie var vår första bloggbebis, och nu ser jag ju att hon blivit jättestor. Hon är det första barnet jag följt i stort sett sedan plusset via en blogg. Jag minns till och med när jag och Anna-Maria satt på ett café innan vi skulle på Peter Apelgrens vernissage (mest för att få spana på Peter) och pratade om att Engla precis kommit ut som gravid. Sedan dess har vi väl följt cirka tusen bloggraviditeter, men Jolie var den första. Och nu tar hon hål i öronen. Det känns som att det är icke-pk att låta småtjejer ta hål i öronen, men som jag minns det hade "alla" mina sjuåriga vänner örhängen på 80-talet, inklusive jag, så det är i alla fall en trend som legat still, eller möjligen minskat. Jag orkar inte ha någon åsikt om det ens. Kanske för att jag själv inte är nickelallergisk. Men jag tänker att jag kommer låta mina barn ta hål i öronen när de kommit upp i skolålder, om de verkligen vill.

//Mia

Perfect imperfect

Jonna Jinton har skaffat sig en webshop där hon säljer silversmycken och foton. Väldigt fina saker måste jag säga. Powerarmbandet gillar jag och perfect imperfect-ringarna.

//Anna-Maria

Odd går i barndom

Det gamla klassiska Nintendo-spelet är väl en gullig present till en 80-talist? Jag kan inte fatta att det faktiskt finns såna spel kvar, som funkar. Mitt hade så stora problem med glapp att man fick lägga alla uppslagsverk mellan A och M på kontakten för att det skulle funka. Och det var alltså typ 91. Men nu har Bella fått tag på ett bättre begagnat och hon och Odd ska återuppleva gamla minnen. Men Bella bör väl ha varit bebis när 8-bitars Nintendo användes på riktigt?

//Mia