Bloggkommentatorerna
om bloggen + om bloggen -
stang

Anna-Maria och Mia kommenterar, diskuterar och analyserar bloggar. Här uppdateras du om det senaste i bloggvärlden. Den vinklade versionen.

Du når dem bäst på mail.

kategorier

Sök

Gott nytt år!

Nu önskar vi alla läsare ett Gott nytt år och hoppas att bloggdöden inte inträffar inom vår livstid.

Det verkar dessutom som vi kan fira nyår ihop i år jag och Mia. Det är ju helt fantastiskt!

Gott nytt år på er alla läsare!

//Anna-Maria

Pepp inför 2016

Som Anna-Maria skrev så var ju Hanapees spaning inför 2016 lite väl deppig för oss. Kan vi inte hjälpas åt med att spå något kul inför nästa år?

Jag börjar:

Eh...

Nej, jag kan inte. Snälla, hjälp! Ångesten inför "nystarten" är värre än vanligt.

//Mia

Töntarna bloggar på

HanaPee tror att 2016 kommer att bli året då bloggen dör. Det var tråkigt tycker jag. Hoppas inte det.

Jag kan säga att jag inte förstår typ hälften av de andra sakerna som hon spår för 2016, så det kan vara så att innemänniskorna kanske inte kommer att blogga medan vi andra töntar kommer att harva på?

//Anna-Maria

Om nyårsplanerna

Louise Winblad på Hej hej vardag postar en seriestrip om nyårsplanerna. Känner igen det lite från när jag var yngre. Mest också att alla avvaktade så himla längre för att inte boka upp sig på något tråkigt, utan vara öppen för att välja det bästa i sista sekunden. Jävligt osympatiskt. Det gjorde också att det fanns en luddig oro inför den där högtiden.

För mig och Anna-Maria har det varit såhär de senaste åren:

30 september: barnens simpuffar ligger fortfarande uppblåsta i hallen, och ingen har en tanke på att det någonsin kommer komma ett nytt år.

30 oktober: min man börjar yra om nyårsafton och jag fräser till honom att vi inte ens vet om vi lever då.

30 november: julstressen kryper sig på, och jag och Anna-Maria nämner ämnet nyår, men skjuter snabbt undan det.

20 december: bestämmer oss för att fira ihop, enkelt, hemma hos någon med mat som vi gemensamt handlat och tillagat.

23 december: någons unge spyr och vi bestämmer oss för att hålla kontakten och uppdatera varandra inför nyår.

30 december: handlar dubbel uppsättning nyårsmat för att vara beredd på att antingen fira själva, eller tillsammans.

31 december: ja, hur blir det i år? Sätter magsjukan stopp för umgänget i år också? Det återstår att se.

//Mia

Meekatt har släppt en bok

Visste ni att bloggaren Meekatt har släppt en bok. Intressant. Den heter "Låt mamma bajsa i fred" och ni kan läsa vad den handlar om och köpa den här.

God fortsättning önskar jag er!

//Anna-Maria

Annas eget reseprogram

I går natt vaknade jag upp i en postmagsjuketörst och under mitt intagande av vatten fick jag en snilleblixt. Jag hade följt Annas Instagramkonto @apansattigranen nu när hon har varit i Indien på resa. Hon är helt otrolig på att få kontakt med folk och uppleva saker på resande fot. Jag blir helt imponerad och oerhört underhållen. Hon har badat i Gagnes och varit på en likbrännarshop. Gå in och kolla själva.

Min snilleblixt som jag kom på mitt i natten var att Anna skulle passa så bra i ett reseprogram eller att ha ett eget. Kanske ett program som utforskar religioner och kulturer? Eftersom hon är lärare i religion så har hon kunskap och intresse vilket krävs för att göra det bra. Dessutom är hon sjukt bra på att få kontakt med folk. Perfekt. Jag tror att det hade blivit en succé.

//Anna-Maria

Hur hanterar ni mellandagarna?

Jonna Jinton njuter extra mycket av dagarna mellan jul och nyår (men hon verkar faktiskt njuta extra mycket av det mesta) och förr kunde jag känna igen mig i det. När julafton varit, och nyårsafton stundar så lever man i ett vakuum där inte särskilt mycket händer. Jag behöver inte jobba (jo, det har hänt, men då med mycket enkla sysslor), inte ta tag i mig själv, inte ta några beslut. Den enda yttre kontakten man får är reklammail som enkelt kan raderas.

Sen kommer ångesten den första januari. Som ett brev på posten slår den ner i mig när jag vaknar på nyårsdagen, den vidrigaste av alla dagar. Olustkänslan släpper inte förrän framemot slutet av mars. Det jobbiga är att årets frid tog slut redan på annandagen. Det var något med att annandagen inträffade en lördag! Igår var det söndag, och med den kom söndagsmisären (och snön) och nu är min gamla fristad ockuperad. Jag tar ut januariångesten i förskott. Jag börjar fasa för hur det kommer vara de närmsta tre månaderna.

Vad fan är det här?

//Mia

Den enes död den andres bröd

Petra Tungården med entourage är i Sydafrika och har det härligt. Jag missunnar henne inte det. Ser jättehärligt ut. Men när jag läste hennes inlägg om hur billigt det är i Sydafrika just nu och vilken tur de hade som bokade resa dit precis när valutan sjönk så tänkte jag direkt på det här geniala klippet ur filmen Yrrol.

"Visst är det en märklig och orättvis värld vi lever i."

//Anna-Maria

Upplysning via sociala medier

Prinsessan skriver om sin äldste sons diabetes. Hon menar på att hon måste belysa det för att öka kunskapen och förståelsen för sjukdomen. Samma tänker Peter Jihde som valt att starta ett instagram-konto om sin diabetes (typ2?). (Kanske lite väl?)

Katrin har precis berättat att hon har psoriasis. Precis som Paow och Daniel Paris.

Bra tycker jag, såklart, att folk står upp för sina sjukdomar och diagnoser. Det ökar kunskap och så vidare. Själv känner jag bara att jag inte orkar. Jag orkar inte berätta om mina krämpor. Vet inte varför. Kanske för att jag absolut inte vill få massa tips som jag ska få dåligt samvete om jag inte följer.

//Mia

Julnytt

Det var ju inte särskilt svårt att få rätt med spådomarna häromdagen. Jag gissade att det skulle vara lite lugnare under julafton, för att sedan komma igen med några redovisningar av julklappar. Detta har ju stämt, i det stora hela. Idag har vi nåtts av rapporter från olika julklappsöppningar.

För övrigt rapporterade Hannah och Amanda att de ska sluta podda. Alla fans får hålla ut ända till början av februari, då de tänker låta podden återuppstå.

//Mia