25 apr / 12:27 av Anna-Maria under:
Lady Dahmer
Okej, fortsättning på gårdagens Knavedebatt. Jag tycker att Josefins inlägg var befriande och självklart menade inte hon alla de som tränar utan de som tränar ohälsosamt.
Två grejer som är bra med att folk lägger upp bilder på sig själva är att folk kan bli inspirerade att börja träna för sin hälsas skull och för att man ser hur mycket man måste kämpa för att få det där utseendet som man eftersträvar. Jag minns när Carolina Gynning berättade hur mycket hon var tvungen att banta för att se så där svinsmal ut och det var oerhört befriande för då betydde det att hon fick kämpa och inte bara var så där av naturen. Det gör att andra mår bättre.
Jag vill inte som Lady Dahmer skriver i Josefins kommentarsfält att folk skall sluta att visa hur jävla jobbigt det är och hur det upptar hela ens liv att träna, dieta och hålla på för att se ut på ett speciellt sätt. Fortsätt gärna så att det påminner mig och andra om hur fruktansvärt jobbigt det är och hur mycket tid av ens otroligt korta tid på jorden utseendehetsen tar. Jag vill inte tillbaka till det livet och kampen för att få ett par likes från omgivningen för att höra hur snygg och duktig jag är när jag i själva verket pressar mig själv in i väggen. Till ingen nytta. Ordet duktig vill jag skota. Jag vill inte vara duktig längre.
Jag säger ingenting om att det är fel att träna eller att ta hand om sig själv för det gör jag numera på ett hälsosamt sätt som jag mår bra av men själva poängen är att det lätt kan gå överstyr och att man lätt börjar träna för andras skull och därmed slår det slint och blir till en besatthet som inte är sund. Träning kan vara ett stort intresse och man kan tävla i fitness osv så det säger jag inget om. Om det gör er lyckliga så varsågod. Men något som jag skulle vilja ha svar på är vad det är som driver er...
...och nu kastar jag ur mig ett par frågor här:
När man har tränat och deffat så att magrutorna syns vad händer då? Vad är nästa steg? Vad skall man göra med magrutorna? Vad fyller de för funktion mer än utseendemässiga? För om det enbart hade med hälsan att göra så hade man nöjt sig med en högre normal fettprocent. Hormonellt sett är det inte bra att gå för lågt i fettprocent för tjejer. Det är värre för kroppen att ligga för lågt än att ligga lite för högt för man förlorar sin mens. Hur kan det som är mest ohälsosamt för kroppen, att förlora sin mens, anses vara det mest hälsosamma? (Tänker på dyrkan av alla bilder där fettprocenten är skrämmande låg.) För att bli av med sin fertilitet anses vara ett väldigt allvarligt hälsoproblem enligt mig och det händer när du kommer under en viss fettprocent och när du pressar dig för hårt med diet, träning och stress. Jag vet det av egen erfarenhet.
Så vad säger ni? Finns det en enda anledning förutom utseendet som gör att det är befogat att gå runt med en fettprocent som är ohälsosamt låg?