30 maj / 12:42 av Anna Hibbs under:
VARDAG/ALLMÄNT,
WORKOUT
Tog en promenad efter frukost imorse, men jag är så jävla trött på den vanliga Djurgårdsrundan att jag svängde av på nån liten stig. Sen svängde jag av på en ännu mindre stig, och sen in på världens minsta, och så fortsatte det tills jag inte en jävla aning om var jag befann mig. Mitt lokalsinne är ungefär lika effektivt som en trasig kompass. Jag var liksom mitt ute i skogen, bland svampar och shit. Inte en människa i sikte.
Kissnödig var jag också, så eftersom jag befann mig mitt ute i ingenstans, så satte jag mig för att kissa (först rakt i en brännäsla tackarrrr), och tror ni inte att precis då, efter att inte ha sett en människa på typ en och en halv timme, så vandrar en tant och hennes hund förbi och ser mig sitta där som en jävla idiot med byxorna neddragna. Min enda tanke var att det var ju tur att jag inte blev bajsnödig i alla fall.
Plockade massa blommor också! Kände mig som jag var nio igen och plockade blommor på vårt lantställe till mormor... Syrén särskilt var hennes favorit. Doften påminner mig om henne...
