De två storfavoriterna till hösten är utan tvekan den glittriga kepsen och halsbandet med stenarna.

Båda kommer ut i mitten av Augusti och kommer garanterat att sälja slut väldigt fort. Men H&M har många fler fina små godbitar till hösten. Det är mycket dova toner med höstiga bruna och grå nyanser som ofta matchas med metallic eller pärlor och stenar. Jag ser även influenser från designers som Mary Katranzo med färgglada prints och skulpturala skärningar.

Här är mina favoriter -

Josefina söker en intern på sin blogg, någon som är sugen på att hjälpa till på ett PR kontor här i London? Klicka här!

Hermine Coyet Ohlén (från Elle) tipsade mig häromdagen på twitter om den duktiga modefotografen Chen Man och nu kan jag inte sluta titta på alla hennes underbara bilder.

Hon är extremt duktig på att plåta beauty och ännu bättre på att jobba i photoshop för att få till alla de fantastiska effekterna. Alla hennes bilder är extremt genomtänkta, välarbetade och vackra. Är hon en fotograf eller är hon en konstnär, kanske båda?

Jag kan inte sluta förundras över hur talangfull och kreativ den här kvinnan är. Kan ni tänka er att få bli plåtade av henne?

Ni kan googla Chen Man, kolla in hennes hemsida här eller läsa en artikel om hennes samarbete med MAC hos Bon.

Anna dello Russo - Vissa älskar henne och andra avskyr henne, jag tillhör den första kategorin. Jag tycker att det är så underbart att hon är så over-the-top och galen. Det finns alldeles för få original och för många kopior i den här världen så vi måste värna om våra Dello Russos, Blows och Guinesses.

Anna är ingen designer, men hon jobbar som editor-at-large för Vogue Nippon (Japanska Vogue). Hon har en väldigt speciell stil och är en av de mest streestylefotograferade kvinnorna i världen.

Nu har hon designat en kollektion av accessoarer för H&M och om bilderna gör kollektionen rättvisa och jag känner Anna Dello Russo rätt, så kommer vi att få se extrema statement pieces med mycket detaljer.

Personligen så är det här verkligen en kollektion som jag kommer att vara intresserad av, jag älskar hur Anna leker med mode och att hon vågar ta ut svängarna så mycket som hon gör. Vem har väl missat hennes underbara körsbärs, vattenmelon, ägg och J'adr -hattar?

Kollektionen kommer att innehålla smycken, väskor, skor, solglasögon och även en dragväska(?) och kommer ut i butik mitt under modeveckorna den 4e oktober.

Ni hittar Anna Dello Russos blogg här.

Den här uppgiften handlade om att välja en bild ur en fashon story från en specifik modefotograf som vi blev tilldelade. Jag fick David Sims och jag valde en ganska dramatisk bild från US Vogue, November -11. Ni kan se resten av bilderna i storyn här.

Om ni tycker om att skriva så är det här en väldigt bra och roliga uppgift att göra hemma, bara för att spänna skrivarmuskeln och använda fantasin lite. Välj en fotograf ex Tim Walker, Steven Meisel eller Inez van Lamsweerde och ta en av deras bilder. Obs, inte ett porträtt, utan det ska vara en fashion story.

Så här blev min analys;

David Sims

"This fashion story, an homage to "War Horse," is not typical to David Sim's style, but it is emotionally charged and has a multifaceted story to tell.

There is the relationship between the man and his horse, the man lovingly stroking and the horse enjoying the touch. They are sharing an intimate moment in the middle of this wild field, with a storm on it's way. There is an obvious bond but it also feels like a goodbye.

Then we have the man and the woman. Her in an elaborate expensive upper class dress and him, well put together, but obviously from a less privileged background. At first glance the man seem to not notice the woman and she is turned away and don't seem to really care about either the man or the horse. But looking a bit closer, there is the suggestion of a struggle, maybe a stand off between the man and the woman, and even the woman and the horse. Is he forced to choose between her and the horse? Or is this a picture of a broken home where the horse is the child and the woman the parent who is ready to move on?

The woman's posture is proud and she almost looks like a warrior ready to go to war. The dress becomes an elaborate armour and from the grey skies we get a hint of danger in the air. Is this the moment before a big battle? Also the white colour of the dress suggests virginity and the frills femininity. But the woman herself comes across as strong, independent and not innocent or fragile. Maybe the dress is the symbol of how the man sees her, not of her true self?

The man looks determined, but also slightly sad. Possibly because he have to leave his best friend for a woman. Could it be the moment of switching his priority and devoting his life as a husband? In the end the man looks slightly broken, like he is giving up something he doesn't want to.

The photographer is painting up a picture of unrest, sadness and bad things to come. But there is also intimacy and determination in the air. In a minute or two something will happen to change everything."

Jag behöver nog inte säga att jag verkligen älskade min kurs i Fashion Journalism på London College of fashion och skulle utan tvekan rekommendera den till alla andra som vill prova på att skriva om mode.

Vår lärare, Paul Tierny är väldigt duktig och inspirerande. Vi fick ha så många olika bra diskussioner och fick lära oss om bland annat modefotografer, duktiga modeskribenter, catwalk reporter, trendreporter, intervjuteknik, olika fashion moments, mode bloggning, pitcha storys till tidningar, hur man genererar idéer etc.

Paul har jobbat som modejournalist i över 20 år och har jobbat med de flesta stora inom branschen, så han har väldigt mycket erfarenhet och delar gärna med sig till sina studenter. Han skriver för de flesta stora tidningarna så som French Vogue, Vogue Hommes International, The Independent, Pop, I-D, V-man, Velour, London Evening Standard och så Ponystep där han är associate editor.

Sen fick vi minst två uppgifter i hemläxa per dag, så det blev mycket skrivande, vilket är fantastiskt givande, speciellt eftersom Paul rättade och skickade tillbaka väldigt fort. De uppgifter vi inte har hunnit göra kan vi skicka in och få kommentarer på under hela nästa vecka, trots att kursen slutade i går. Det tycker jag är riktigt bra för då vet man att man kommer att hinna med att göra all uppgifterna.

Vår grupp var som sagt var väldigt liten, bara 5 elever, men jag tycker verkligen att det var bra. Alla var från olika bakgrunder och hade helt olika anledningar till att gå på kursen. Jag var den enda bloggaren, men Shelley, i den röda klänningen, ska starta en skönhetsblogg nu i vår, så vi hade ändå en hel del gemensamt.

Det var förresten så kul att så många av er tyckte om min "How do i look". Jag kanske lägger upp ett par till av våra uppgifter om ni tycker att det är intressant?

Nu måste jag bara kolla upp när kurs 2 börjar...

Ok, här får ni min första uppgift från Fashion Journalism kursen.

Egentligen hade vi inga speciella ramar för den här artikeln. Utan bara en överskrift och att den ska handla om oss och vårt utseende. Det ska inte vara bara en beskrivning av hur vi ser ut, den ska skrapa lite på ytan och vara ärlig helt enkelt.

How do I look?

Being a 5’5 petite girl is practical when it comes to getting on a train at rush hour or sitting comfortably in an airline seat, but not so much when it comes to buying clothes. Especially when the mind and the body can’t agree on what shape to dress for. In my head I’m at least 5’8 and most of my inspiration comes from streetstyle blogs and longlegged models off duty. In my fantasy I have endless, skinny limbs that go on for miles. In reality, not so much.

This little dilemma has resulted in a somewhat eclectic wardrobe. From the waist up I dress like a tall girl in elaborate blouses, pastels and beautiful jackets. All my time and money is spent on my top half, while the poor legs just have to do with what fits, usually black jeans from a petite section in a high street store.

My other problem is that I love avant garde pieces of clothing, but unfortunately they very rarely fit me well and I don’t seem to have the courage to pull them off.

You know how it goes, you fall in love with an amazing pair of floral trousers in a window. You save and save, visit the store over and over, touch the fabric and dream about how much better life would be if you only had those trousers. Friends will swoon, people on the street will ask who the designer is and you will be cool and fashionable. So finally you count your money in the piggybank and you buy them, happiness! You are skipping home high on the expectations of what confidence and status this new buy will bring you.

So did the expensive trousers change my life? No, I haven’t even worn them, they just hang there all pretty and blooming in my wardrobe. And they will probably hang there until they are completely out of fashion and in the end they will end up in my overflowing box allocated for unwanted items to put on for sale on Ebay.

So here I am, a 5’5 girl walking down the street in nondescript black jeans, while the most exclusive, superb floral trousers hangs in my closet, hidden  away from the world. My mind loves them, just not on my body.

Oj, vad mycket klockan har blivit.

Jag har suttit helt uppslukad av en uppgift från kursen. Vi har alla fått intervjua en annan kursdeltagare om deras personliga stil. 5 frågor, 500 ord och 5 citat ska vi lämna in i morgon. Jag använde min Iphone till att spela in min intervju och nu har jag suttit och skrivit ut den, börjat plocka citat och håller på att forma den till en intressant artikel.

Det är svårt hörrni, jag hade verkligen ingen aning. Det är inte bara det att komma på intressanta frågor och se till att få bra svar, men även att sammanställa och se till att man gör personen rättvisa och att artikeln blir intressant för den som läser. Jag ska fråga Shelley som jag intervjuade om hon är ok med att jag publicerar vår intervju här på bloggen. Jag har bestämt mig för att lägga upp min "How do i look" när jag har putsat till ett par småsaker, kanske redan i morgon på morgonen. Jag vet inte om ni tycker att det är så intressant, men då kan ni få ett hum om vad vi håller på med.

Jag hann förresten med en casting i dag på lunchen med, det har funkat så himla bra. jag var helt säker på att det skulle dyka upp något så att jag skulle missa en dag av kursen, men allting har verkligen klaffat, såå skönt.

I övrigt är kursen så otroligt stimulerande och Paul, vår lärare är väldigt duktig på att få igång oss och inspirera oss att skriva så mycket vi bara kan. Jag är faktiskt riktigt ledsen över att i morgon är vår sista dag. Men däremot är jag väldigt glad över att det finns en fashion journalism 2, jag tror tusan att jag måste ta den med.

Jag har ju så himla roligt!

Mitt bloggande blir lite tråkigt just nu när jag sitter i klassrummet. Det finns inte direkt mycket foto opportunities.

Däremot lär jag mig väldigt mycket och nu har vi allihopa brainstormat om ord och personer som behöver hamna i " The Sin Bin", dvs klichéer. Det som hittills har hamnat i papperskorgen är

- "passion for fashion"

- Kate Moss

- Sarah Jessica Parker and SATC

- Alexa Cheung

- Manolos

- Christian Louboutins

- Fashionista

- Fash pack

Kan ni komma på några andra mode klichéer?

Jag förstår varför jag inte går till Dover street market oftare, jag skulle bli alldeles för suktad och köpa typ hela butiken.

Det finns så enormt mycket vackra kläder, skor, väskor, smycken, tidningar och mycket annat där inne. Lite som en mer edgy Colette ungefär. Vi avslutade dagen uppe i kafét på högsta våningen med lite grönt té och en hel massa modesnack.

Anledningen till att vi gick dit var för att hämta inspiration till en modestory vi ska skriva. Den ska handla om ett plagg som vi ska rekommendera, men inte sälja. Snarare nostalgiskt hylla än någonting annat. Det är det är en av våra tre uppgifter vi har fått i dag och den texten ska vara klar på Fredag.

Till i morgon har vi fått i uppgift att skriva en artikel på 400 ord med överskriften "How do i look?". Då handlar det inte om att beskriva hur vi ser ut, utan mer att i en liten story och utan klichéer beskriva hur vi och omvärlden ser oss. Det är både i utseende, kläder och smink och det ska inte bara vara ytligt och hyllande, istället ska vi visa lite av oss själva, gå in på djupet lite och ge läsaren en inblick i hur vi tänker kring utseende och mode.

Vår tredje uppgift är även den till på Fredag och vi har blivit tilldelade varsin modefotograf som vi ska välja en bild från och ge den en liten beskrivning. Vad vill man förmedla? Finns det en story bakom bilden? etc. Väldigt intressant.

Jag är så galet taggad att sätta i gång med alla tre uppgifterna, men först ska jag bege mig ner till gymmet och träna av mig lite energi. Jag känner att jag blir så exalterad av att få spendera 3 hela dagar i en så kreativ miljö så jag blir helt spattig!

Efter gymmet ska jag sätta tänderna i "How do i look?",  jag har massor med idéer.