Vi har haft en vecka av regn nu, så jag har passat på att sortera lite bilder från Zimbabwe resan.

Vi har över 6 000 bilder, så att gå igenom dem har tagit sin tid. Men nu äntligen börjar det bli lite ordning och reda. Däremot har det gjort att jag vill resa tillbaka snart, det var en så himla kul och spännande resa. Det är inte alltid man får gå ut och gå med lejon och klia dem på magen hihi.

Jag har en liten video på vår lionwalk om ni är intresserade av att se den? Det är bara några små klipp, men man kan se litegrann i alla fall.

Nu längtar jag bort så himla mycket igen.

Jag är en typisk skytt, jag älskar att resa och har svårt att stanna på samma ställe för länge. Nu känns det som om jag har varit i London för länge, det är 2 månader sedan vi var i Zimbabwe och visst jag har haft en liten jobbresa till Skottland, men det kliar tusan i fingrarna att boka in en rolig resa igen.

Om jag ska åka någonstans så är det först hem till Sverige för att träffa familjen, men jag är även galet sugen på att sticka iväg till LA i en vecka eller två och hälsa på alla vännerna där. Jag har inte varit där på alldeles för länge och jag saknar verkligen staden, människorna, värmen och maten. Sen vill jag väldigt gärna åka tillbaka till Zim igen, det var en så fantastisk resa. Jag har ju varit i Kapstaden 5-6 ggr och det går verkligen inte att jämföra hur mycket coolare Zimbabwe är än Sydafrika.

I juni flyttar Gia och Jon till Houston i Texas, så då kommer jag absolut att åka och hälsa på i slutet av sommaren. Jag tror verkligen på att resa så mycket man kan medan man är ung och obunden. Det är svårt att resa när man har lån, barn och är mitt i karriären. Men vill vi verkligen vänta till pensionen? Inte jag i alla fall, så jag vill resa så mycket jag bara kan nu. Om mitt jobb inte hade handlat så mycket om allt grundjobb för att stanna kvar i marknaden, vara där när agenturen behöver mig och alla regular klients så hade jag lätt velat ta ett år ledigt och bara rest runt jorden och sett så mycket jag kan.

Den dagen jag slutar modella så ska jag tusan göra det...

Bilderna kommer från Bumi Hills i Zimbabwe, ett riktigt paradisställe fullt av djur och vacker natur.

När vi lämnade paradiset Bumi (som jag inte har skrivit om ännu) så hade vi inget annat val än att boka in oss på ett litet 12 sätesplan för att komma till Harare.

Bumi Hills som är ett helt fantastiskt paradishotell precis vid Lake Kariba har sin egen lilla landningsbana som företaget Solenta flyger från. Därifrån kan man åka till Victoriafallen, Kariba Town eller till Harare.

Det var inte så farligt dyrt, men lite småläskigt att flyga  ett så litet plan. Piloterna kom ut och skakade hand med oss och snackade lite och då kändes det lite bättre. Det roligaste var dock flygterminalen på Bumi, ni ser den på bilden under... fantastiskt eller hur? (Ser ni elefantbajset bredvid..?)

Kolla även in näst sista bilden så ser ni de berömda döda träden i Lake Kariba, det är så otroligt vackert. Resan tog 1 1/2 timma, det var lite småguppigt, men inte alls så illa som jag trodde att det skulle vara och vi hade världens vackraste utsikt hela tiden.

Flygresan i sig var en till härlig upplevelse nere i Zimbabwe, jag har aldrig åkt i ett så pass litet plan förut, så det var häftigt. Rekommenderas!

En av de coolaste grejerna vi gjorde i Zimbabwe var när vi i Victoriafallen och gick på en Lion walk.

Klockan 06.00 på morgonen hämtade de oss från vårt hotell och körde ut oss till ett lejon sanctuary som ligger 30 minuter utanför staden. Där får man chansen att umgås och gå ut och gå med lejon i två olika åldrar. Om jag kommer i håg rätt så var de små lejonen 9 månader gamla och de äldre var 18 månader gamla. Anledningen till att man går med dem på morgonen är att de är sömniga då och kommer att sova hela dagen, så det gör dem lite lugnare. Man kan gå med lejonen från när de är ett par månader gamla och upp tillde är 18 månader, efter det blir de för aggressiva.

Vi fick börja med bebisarna och jag var faktiskt den enda som vågade börja gå fram och klappa dem. De är som stora kattungar, men man måste vara väldigt försiktig för de har rejäla klor och kan bitas på skoj. (Vilket inte är skoj alls för oss...)

Vi alla fick en stav var, den är till för att gå med lejonen. Om lejonet lägger sig ner och tittar på dig då ska du ta staven och leka lite med den framför nosen på lejonet och det betyder att det är ok att lejonet stannar och leker lite. Man måste gå lite bakom lejonen hela tiden och om man är där som ett par så måste man gå som ett par för att visa att man leder flocken. Man går med två lejon samtidigt och det är ok att klappa dem på ryggen medan de går. Det man ska akta sig för är att huka sig ner framför ett lejon för det kickar igång deras jaktinstinkter, så man ska alltid  vara så lång och stor som möjligt.

Efter småttingarna så fick vi gå till de stora lejonen. Man kan se att de fortfarande är bebisar eftersom de är fläckiga i pälsen och hanen bara har lite tufsig man runt huvudet. Återigen vågade ingen gå fram, så jag fick bli först att klappa de stora. Killen var hur lugn som helst och det slutade med att jag tom fick lyfta på hans bakben och klia honom på magen!! Tjej däremot var lite grinig och vid ett tillfälle röt hon till ordentligt till Garth när han klappade henne.

Dessa lejon tillhör Alert programmet och är uppfödda så att deras barn i framtiden ska kunna släppas fria. När man går med lejonen är de fortfarande i steg 1, vilket betyder att de har mycket mänsklig kontakt fortfarande.

Det var så himla häftigt att komma så nära dessa starka djur, att få klappa dem, studera dem och förundras över hur starka och smidiga de är. Jag rekommenderar absolut en lion walk om ni åker till Zimbabwe. Vi har massor med fler bilder från Garths kamera från när jag klappar de stora lejonen, men jag hittar dem inte just nu, så jag lägger upp dem lite senare.

( Vi har givetvis en film från Lion Walken som jag kommer att lägga upp lite senare med)

Lilla tjejen 9 månader

Lilla killen och jag med min pinne! Det var extremt fuktigt i fallen som ni ser, jag glänser som en liten glaskula haha. Sen att det var 06.30 på morgonen gjorde inte saken bättre.

Som ett par så är man en stark kraft i flocken

Bebisarna älskar att klättra

Även om den här killen nästan ramlade ner och jag fick hejda mig från att försöka fånga honom...

...som ni nog förstår när ni kollar in klorna...

Sen gick vi vidare till de stora tonåriga lejonen. Killen har börjat att få sin man nu...

...och han har rejäla klor att riva sina byten med.

Tjejen var lite grinig, men vi lyckades klappa henne litegrann ändå.

När vi kom av färjan hade vi inte längre någon bil och inte kunde vi hitta några taxisar heller, så vi tog lift med våra nyfunna vänner från Botswana, på TAKET av deras Jurassic park jeep!

Det trodde ni aldrig att ni skulle få se mig göra va? Jag som är så noga med säkerhet och grejer. Men här hade vi faktiskt inget val, för vi kunde inte gå hela vägen till hotellet med alla våra väskor. Jag måste erkänna att jag var lite skraj i nedförsbackarna, men det gick bra och vi kom fram välbehållna.

Cool bil de har va?

Från Victoriafallen tog vi en taxi upp till Mlbizi (stopp no 8 på kartan).

Där promenerade vi på färjan "Sea Lion" för en 22 timmars resa över Lake Kariba till Kariba town. Färjan rymmer ca 70 personer och ett helt gäng bilar och du får både mat och sover över. Däremot finns det inga hytter utan du kan välja om du vill sova inne i kabinen i speciella sovstolar eller om du vill ta en madrass och lägga dig ute på främre däck och sova under stjärnorna. Givetvis tog jag och Garth chansen att sova under stjärnorna och vaknade klockan 05.00 av en helt fantastisk soluppgång. Inne i kabinen var det varmt och svettigt, men ute på däck fläktade det fint hela natten. De som låg på kanterna fick några droppar vatten på sig då och då, men vi klarade oss fint.

Under dagen sitter man mest på däck, solar, snackar med alla medpassagerare eller som vi -smyger upp med ägarna till taket och sitter där och tittar på utsikten.

Klockan 16.00 måste färjan stanna för att byta generator, så då får man hoppa i vattnet om man vill. Lake Kariba har mycket krokodiler och flodhästar. men ingen av dem tycker om för djupt vatten, så det är helt och hållet säkert att bada i mitten av sjön. Och jättekul att få hoppa uppifrån färjan kan jag ju tillägga! Färjan driver ganska snabbt i strömmen, så man får se till att hålla sig nära en av livbojarna eller hålla i linan så att man inte driver iväg.

Jag måste säga att jag trodde att det skulle bli ganska tråkigt att vara fast på en båt i 22 timmar, men det var en av de bästa upplevelserna i mitt liv, det var så vackert och romantiskt!

Färjan går ett par gånger i veckan mellan Mlbizi och Kariba town, ni måste boka i förväg via telefon eller deras hemsida. Det är ett familjeföretag och en av ägarna åker alltid med på varje tur.

Uppe på taket hade vi världens utsikt. På den högra sidan ser man Zimbabwe, men öarna bakom mig tillhör den västra sidan och Zambia. Lake Kariba är nämligen jämnt fördelat över de två länderna.

Vid ett ställe kom en hel by ut och vinkade till oss när vi tuffade förbi

Vattnet var varmt och nästan alla hoppade i.

Solnedgången över sjön var helt makalös.

Dax att sova under stjärnorna

..och månen.

..dax att vakna.

...nyvaken tjej.

Frukost

Framme!

Förstår ni hur skraj jag var? Jag som är så galet höjdrädd, men jag är så himla glad att jag gjorde det.

Ni kan se att jag i luften hamnar uppochner och baklänges då Garth väger så mycket mer än vad jag gör, så det var lite extra läskigt, men det var så himla skönt när man vl var uppe på klippan igen.

Efter 04.20 i videon kommer en promo som företaget som gör videon har lagt till och jag inte har lyckats klippa bort. Så den har ingenting att göra med mig, bara så att ni vet.

Ni vet väl att det var pga det här som mitt bungee i Zimbabwe blev inställt?

Tjejen som föll hoppade på nyårsafton och mitt hopp skulle vara nästa dag. Men när vi kom dit så såg vi ingen som hoppade och de sa att de hade tekniska problem. Efter att hört oss om en smula kom det till slut fram att bungee linan hade gått sönder och tjejen som hade hoppat hade ramlat ner i floden. Jag kan ju säga att jag var ganska glad över att jag inte behövde hoppa nästa dag och ännu gladare över att jag inte hade valt att hoppa på nyårsafton, då det var ett alternativ.

Istället blev det en gorge swing, vilket är vad de första två tjejerna gör, dock hoppade vi från berget lite längre ner och inte från bron som de gjorde. Vi blev inte heller knuffade som de blev utan fick hoppa helt själva, det var helt galet läskigt.

Ibland har man änglavakt!

Det coolaste stället vi bodde på under hela Zimresan var på Ivory Lodge i Hwange.

Här bor du inte i en vanlig stuga, ett hotellrum eller ens ett lyxtält. Nej här bor du uppe i en trähydda bland träden.

Det finns inga fönsterglas och ingen dörr utan allting är helt öppet. Men för den sakens skull är det inte ett tortfigt boende, nej du, man har både toalett, dusch och ett massivt badkar. Sängen är stor och väldigt skön och myggnätet håller alla oknytt borta. I Ivory lodge bor du mitt i naturen, här finns det inga speciella parker som har någon form av inhängnad, nej här springer det runt elefanter och lejon som är totalvilda och rör sig över hela landet fritt. Det enda som finns som skydd är ett elektriskt stängsel som omger själva hotellet och som de förklarar där så är det ingen större match mot en elefant som har gett sig tusan på att komma in.

Men det coolaste av allt är nog att de har ett vattenhål precis vid hyddorna. Så du kan ligga i badet med ett glas vin i handen och titta ut genom ditt fönster utan fönsterglas och se elefanter som badar bara några meter längre ner. Det är en helt sjuk upplevelse!

I Hwange hade vi våra bästa game drives och vi såg mest och coolast djur här. Men det kommer jag att berätta om i ett separat inlägg. Ivory lodge är lite dyrare än vissa av de andra hotellen, men alla mål mat och en game drive är inkluderade i priset. Det kostade $175/natt per person (Om vi minns rätt). Men det var verkligen värt det speciellt eftersom maten var helt fantastiskt god och vi såg allt från vilda lejon till en gepard och president flocken som består av över 150 stycken elefanter på deras game drives.

Jag bara måste komma tillbaka till Ivory lodge igen, det var så himla häftigt och trots att vi inte hade några fönster eller dörrar så sov jag som en riktig liten prinsessa!

Om ni vill bo här under en eller flera dagar under er resa i Zimbabwe så bör ni maila - manager@ivorysafarilodge.com och nämn att ni har läst om Ivory lodge på min blogg, så får ni ett extra bra rum och ett bra pris.

Huvudbyggnaden där man äter och kan titta på tv och ta ett par drinkar i baren. Uppe till vänster har ni det mysiga tvrummet. De har givetvis även en pool och ett bbq område.

Här kan man sitta på kvällen framför lägerelden med ett glas vin, snacka goja och titta på djuren som besöker vattenhålet.

Vårt lyxiga badrum, här låg vi i badet på kvällen och tittade på de vilda djuren

Så här nära är vattenhålet, coolt va? På natten lyser en stor strålkastare upp så att man kan se alla djuren ordentligt. Nere till vänster finns det även en liten hydda som kallas "The Hide". den ligger gömd precis nere vid vattnet och om man är riktigt tyst när man sitter där nere kan man komma jättenära djuren som kommer för att dricka och bada.

Här serveras alla måltiderna. På kvällen gjorde de en jättestor bbq med massor med gott grillat kött och annat gott.

När vi bodde på Elefant Hills i Victoria fallen så bröt sig den här flocken apor in i vårt hotellrum (vi kan ha lämnat balkongdörren en smula öppen...woopsie!).

De tog alla våra snacks vi hade packat ner i våra väskor, bland annat ett helt paket riskakor, ett paket chips, 2 paket jelly tots (Garth var mycket upprörd, det är hans favoriter!) Ett helt paket tuc's, mitt tuggummi, huvudvärkstabletter och malariatabletter. Malariatabletterna hade de som tur var inte lyckats öppna, så de vara bara runtspridda överallt Allt som fanns kvar var alla sönderrivna paketen och inte ens en endaste liten smula någonstans i rummet.  Det var som om de hade dammsugit efter sig själva. Som tur var hade de inte bajsat eller busat runt för mycket i rummet i övrigt. Om det inte vore för plastförpackningarna så hade vi nog inte ens märkt att de varit där och hälsat på, förrän vi skulle äta alla snacksen förstås.

Vi hörde att andra gäster har råkat värre ut, dessa apor gillar visst att äta smink och cremer, men som tur var hade vi stängt badrumsdörren, tacka gud för det! Jag tror inte att aporna hade passat i min nyans på läppglans.

Här sitter vi på ett av hotellens golfbanor och låter alla aporna leka runt oss, de är helt oblyga och kom väldigt nära oss, vissa av dem saknar händer och fötter och vi tror att det kan bero på att det finns en krokodil i den lilla sjön på golfbanan.